Skam den som ger sig!
Efter en tung och dålig insats i Elit-SM fanns det två alternativ.
1. Sitta hemma och sura, hitta på ursäkter osv.
eller också
2. Acceptera läget, sova på saken, ladda om & satsa på nytt.
Jag är väldigt glad att jag har kommit så långt med min mentala bit att jag kan ladda om på nytt, trots motgångar. Idag bevisade jag det.
Det har varit mycket bowling på sistone, tidiga morgonar och sena kvällar, långa körningar/resor, idag var ingen skillnad. Vi kom inte i säng förrän 1, klockan ringde 7 (plus tidsomställningen). vi styrde bilen mot Norrköping. En stad jag har blandade känslor om, jag har krockat en gång här samt vunnit SM-guld två gånger.
Många faktorer spelar roll, det märker jag tydligt när man har haft två dåliga tävlingar i rad.
12.30 var det gametime.
Jag är fortfarande inte helt överens med mig själv, jag litar inte fullt ut på min förmåga men det är steget bättre än igår. Jag lyckades kasta ihop 1348, med en oerhört viktig dubbel i sista rutan i sista serien. Jag blev sista man/kvinna att klara cutten med en poängs skillnad. Den känslan, efter två dåliga tävlingar, mina vänner.. Den känslan!
Jag känner mig nog lite halvsliten, fingrarna värker, kroppen är trött. Det har varit mycket på sistone, som sagt. Jag tillät mig nog inte riktigt att ta den tid jag behövde igår, men idag gjorde jag det. Jag förstod vad som hände, jag gjorde förändringar - som stämde!
Jag är ledsen om detta inlägg inte riktigt är läsbart. Jag kan nog hoppa fram & tillbaka en del. Men jag försöker bara beskriva mina känslor i situationen. Jag är glad, nöjd och lättad. Gårdagen finns inte längre, nu blickar vi framåt! Imorgon 08.00 final.
Ida, min roomie & trogna respartner samt vän. Hon var också grym idag. 1372. Vi firar detta med lite mat på Olearys!
puss på er
